Epideminämnden
Stockholms första epidemisjukhus låg vid Hornsgatan. Det var den så kallade ”gäldstugan”, idag känd under namnet ”Bysis”, som provisoriskt gjordes om till sjukhus 1878.
Femton år senare, 1893, stod ett nytt epidemisjukhus färdigt vid Roslagstull. Det nya sjukhuset placerades på en höjd i stadens utkant och bestod av ett antal paviljongbyggnader. Det otillgängliga läget i stadens närhet och den glesa planeringen, där de sjuka kunde placeras i de olika paviljongerna, var helt i linje med de direktiv som epidemistadgan från 1875 formulerade: förebygg smitta genom att isolera de sjuka. Under 1800-talets sista år skedde en snabb ökning av nybyggda epidemisjukhus, eftersom rädslan för nya koleraepidemier var stor. Vid sekelskiftet räknade Medicinalstyrelsen till 123 stycken i Sverige.
Epidemisjukhuset bytte namn till Roslagstulls sjukhus 1965. Sjukhuset stängdes 1992. Under de nästan 100 år som sjukhuset användes togs där emot patienter med olika smittsamma sjukdomar. I sjukhusets paviljonger kunde patienternas olika sjukdomar behandlas var för sig så att de olika smittorna isoleras från varandra. Under 1950- och 60-talet kunde tropiska sjukdomar behandlades där. Under 1980-talet vårdades HIV-sjuka där.
Landstinget tog över ansvaret för epidemisjukvård 1920 och en epideminämnd bildades 1919.
